Betala med kärlek.

Mina fina kompisar fyllde min strupe med alkoholhaltiga drycker igår. Jag tror att det är av välvilja? Jag ska betala tillbaka med kärlek - "det är den bästa sorten" som Lill-S så fint uttryckte sej. Att man har så fina vänner... ♥



På Soap bar dansar vi som tokar, de kan verkligen konsten att trolla fram gamla hits som alla go bananas till. Bredvid oss står ett gäng killar som närmar sej 40 och dansar minst lika vilt som oss. Vi utbyter några snygga fyllenickar och mimningar med dom, och när vi ska gå har jag och E stått kvar in i det sista och sugit det sista ur "Don't stop believing" - M kommer t.om tillbaka in och hämtar ut oss - och en av killarna kommer fram och säger:

- Fan vad sköna ni är! Sluta aldrig upp med det ni gör, tjejer.

Det var ju jättegulligt sagt och det var verkligen ingen sliskig baktanke. Jag fick lite gayvibbar från det hållet. Men så här i efterhand undrar jag om han tyckte att vi såg så självmordsbenägna ut och han kände att det var hans plikt som medmänniska att komma fram och ge oss uppmuntran och hopp. En kan ju undra.

Soap bar har tidigare bjudit på en skön kommentar jag och P fortfarande skrattar åt. Det var flera år sen, men en kille kommer fram till mej och briljerar med en trött raggningsfras varpå jag avfärdar honom. Han kunde tydligen inte ta det så bra, så han säger spydigt: 

- Förresten... schysst underbett.



Magen skriker, bönar och ber efter en Big Mac och co - plusmeny (eller varför inte en Big Pasty), en jättestor pizza, pommes frites och råmycket Coca Cola. Den får snabbmakaroner. Jag vet inte hur den kommer att reagera, jag får smyga ner maten och muta med choklad efteråt. Mötas halvvägs.

Ikväll blir det middag på Zink med älskling P. När han hade bokat bordet fick han en orderbekräftelse på sms där det står "Kära Fredrik, du är välkommen..." Ibland undrar jag hur P tar sej fram hela dagarna när det är så fruktansvärt svårt att skilja på namnen Peter och Fredrik.
Men det här blir ju jättespännande. Och så hade de fullbokat förutom kl 21.30. Hur gör man för att inte avlida av hunger fram tills dess? Äter man en minimiddag kl 18? Nu blev det svårt. :)

XO.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0