Vrickat.
Jag fullkomligt vrider mej av skratt när jag ser den här videon. Den är helt makalös enligt mej. Och jag dedikerar den till min mamma, som jag minns älskade Michael Bolton på 80-talet.
Take my eyes but not the shirt.
Du skulle bli förvånad över i hur många sammanhang den passar in. Prova, jag tror du kommer att gilla det.
En annan favorit är att avsluta alla meningar med "Och en flaska me' rom!"
P.s. Har du inte sett Forgetting Sarah Marshall än, trots min hyllning tillika uppmaning - gört. D.s.
I ♥ Dalarna.
Jag vill egentligen inte säga det högt, men here it comes - vinden har vänt. Jag säger inte att det inte finns någon återvändo för sommaren, men man känner hur luften har blivit aningens friskare.
Jag bestämde precis att jag ska hänga där, på bilden, i flera veckor nästa sommar.
Insane in the membrane.
Okej, dags att lägga på ett kol och ta sej upp ur sängdvalan. En dag i sina jammies kan verkligen få en att bli smått bäng i pallet.
Först är störst.
Jag har återupptagit kontakten med mina första idoler, New Kids on The Block.
När dom kom var jag egentligen alldeles liten för att göra annat än att babydansa till Mora Träsk, men när man har en 5 år äldre syster blir man påtvingad alla trender vare sig man vill eller inte.
Och min syster riktigt andades NKOTB. Hon hade hela rummet tapetserat med deras affischer, hon hängde mer på Punkt Shop (hur mycket "knappar" hade man inte på 80-talet? Man såg knappt vad man hade för kläder under sjoken av dinglande knappar i varierande storlekar. Snyggt.) mer än i skolan och hon planerade sitt bröllop med Joey.
Ni kan hoppa upp och sätta er på att jag tyckte att min syster var den tuffaste som fanns i hela världen, så efter ungefär fem minuter andades jag också NKOTB.
Alla hade sin favorit i bandet - det räckte liksom inte med att säga att man diggade om hela konceptet. Så jag körde en eenie-meenie och valde killen ingen annan hade som favorit, Jonathan. Smart, kan jag tycka såhär med facit i hand. När dom andra munhöggs om vem som skulle gifta sig med vem kunde jag luta mej tillbaka. Jag fick ha "min" kille i fred.
Backstreet Boys, Take That och Westlife kan slänga sej i väggen - dom kan aldrig jämföra sig med det här:
Ruta ett.
Upp som en sol och ned som en pannkaka.
Jag vet att det kommer att bli bra igen, att tiden läker alla sår, att jag är inte den enda i världen som går igenom det här.
Jag vet allt det där. Men när man är mitt uppe i det så ser man inte längre än näsan räcker.
Man står liksom på ruta ett och är livrädd.
Happy hippo.
Jag är glad glad glad.
1. Vi har bestämt ett datum för tripp till Karlstad vilket innebär återträff med oerhört saknade vänner!
2. Jag har långhelg efter en djävilusiskt jobbig vecka.
3. Jag ska träffa min mamma idag. ♥
4. Varför ska jag inte vara glad?
5.
Är ni glada?!
Dagens.
Den Svenska Björnstammen - Vart Jag Mig I Världen Vänder
Jag och mina white trash-serier.
Jag blir bara dummare och dummare.
I en sms-konversation idag biktade jag mej för A och berättade att jag körde ett Den rätte för Rosing-race på datorn. Ni vet blajprogrammet där Linda Rosing ska hitta mannen i sitt liv. (Ja, ni vet ju att jag älskar blajprogram.)
Jag får till svar:
- Hahaha, du och dina white trash-serier ;-) Dom blir du smart av em-uh.
Men om jag vill bli ännu smartare så väljer jag väl för fasen inte TV som kunskapskälla? Nu när det är sagt kan jag titta vidare på sista avsnittet, gud så spännande.
P.s. Jag vet att jag har hoppat ur träningsoveralljackan fastän jag sa att jag inte skulle. Det är bara det att jag är så himla svettig. Nu vet ni det! D.s.
Ljuslila distraktion.
Don't mind my bad hair day. Tack.
Jag har fått en träningsoverall (heter det så?) som blev över i en TV-produktion. Den är det mysigaste jag har varit med om på länge och jag tänker bo i den idag.
Fin är den också. Mina föräldrar kom precis förbi och skulle hämta min bilnyckel och den stal uppmärksamheten från min bakfulla uppsyn. Dom kom sej inte för att säga "men Gud så du ser ut!" och "när var du hemma igår egentligen?" eller "du måste börja ta det lugnt!"
Bra teamwork, overallen. Du gjorde bra ifrån dej.
En råtta bet mej i tån.
... nej. Det var ingen råtta som bet nån av oss i tån, men det kunde ha varit. Vi såg en och hörde möjligtvis två.
Alltså, det här med engångsgrillar. Ska det verkligen inte funka när man köper dom? En av två gånger är det ju måndagsexemplar som totalstrejkar när det kommer till att ta eld. ¤(%)¤=#"()¤%!
Tur att man har McGyver med sej så att det löser sej ändå.
Other than that så var det en ljuvlig kväll på första parkett.
Kickar fet fest på **berget.
Det blir vin, grill och bästa sällskapet. Och vi ska klippa solnedgången.
Det här har jag längtat efter länge.
P.s. The more the merrier, så hör av dej om du vill komma! Alla får påsar! D.s.
Rare specie.
När vi skulle sova igår gjorde jag det omöjliga - jag fångade P på kort. YES! Jag kan räkna dom få kort jag har på honom på mina fingrar, och nu kan jag iaf kanske fortsätta räkna på tårna. 10 fingrar + 1 tå, sweet.
Idag ska jag träffa min A på stan och hjälpa (stjälpa?) henne att kolla kläder och skvallra lite. Hon jobbar ju som kostymör och kommer alltid förbi mitt jobb med sisådär 12 gigantiska kassar (eh nej, inga H&M-påsar där inte) från diverse olika fashionabla designers och butiker. Mina kollegor måste verkligen tro att hon är snorrik och shopaholicious.
Kisses are like tears, the only real ones are the ones you can't hold back.
Syster och systerson. ♥
Det är frågan.
Mitt hår växer långsammast i hela stan. På riktigt. Jag har sparat i över ett år, och då snackar vi inte om att utgångsläget var pojkfrippa..!
Och nu när det äntligen börjar ta sej är jag extremt sugen på att klippa page. Fattar ni vad det betyder? Att det typ är sista gången jag har långt hår i hela mitt liv. Det hinner ju liksom inte växa ut igen.
Hej renoveringsobjekt.
Som vår lärare J sa en gång - för typ ett år sedan - "Det är ju lite som sotarns barn". Hells yeah, J!
Kan man vara hudterapeut och inte själv ha varit på behandling på en herrans massa månader?
Det är som att sälja smink och själv se ut som en påskkärring. En enda liten säljare kan verkligen äventyra ett helt varumärkes rykte. Det var det som hände mellan mej och sminkjätten M.A.C. Vi hade ett passionerat förhållande för några år sedan och det fanns inget smink i världen som skulle kunna komma emellan oss. Jag andades M.A.C.
Tills. Den. Där. Säljaren. Som. Såg. Ut. Som. En. Fågelskrämma. Stod. Där.
Hela min syn på varumärket förändrades på en sekund. Om dom medvetet har anställt henne så kan dom inte ha nån koll, tänkte jag. Och där tog vår kärlekshistoria slut.
Sedan dess har jag inte handlat en enda liten pensel från M.A.C. Fast jag kommer alltid att älska deras ögonskuggor och läppglans, om det så bara stannar i min fantasi.
P.s. Så för att knyta ihop säcken - vem tar sej an renoveringsobjektet Emmah? Du får fria händer! D.s.
Jag är nog en italienska.
Förra veckan var jag och E ute och snurrade några glas vin när två turister vid bordet bredvid oss ville att vi skulle lära dom några fraser på svenska.
Det blev såklart vanliga "hiu må'du?", "va hieter do?" - och fan och hans moster - varpå den ena frågar mej:
- But if I want to respond very good, what do I say?
- Mycket bra.
- Micket bra?
- Ja, mycket bra.
Sådär sitter vi och tragglar ett tag medan E har fullt upp i sin svensklektion med turist nummer två. Till slut överhör E oss och rättar snällt turist nummer ett. Vi svenskar säger faktiskt "jättebra" och inte "mycket bra". Mycket bra? Haha, du låter som en italienare - "micket bra, micket bra."
Och det är ju helt rätt. Jag har tappat mitt eget språk. 
This is Skagen.
Skagen är artsy. Och bilderna jag förmådde mej ta kan man som vanligt räkna på fingrarna, jag skäms!
This is Barcelona.
Just nu känns det som en jättedålig idé att jag har kört en cliffhanger om bildregn. Jag kan ju liksom inte lägga upp hur många bilder som helst och ni kommer att undra varför jag har valt just dom bilderna jag har valt och så är sanningen egentligen bara den att jag inte har lagt någon större vikt i att välja ut det bästa.
Poo-yah!
Och här är lite stämningsmusik:
Utsiktsbilden är mest for show. Det här är utsikten från vår übersmala - men ack så funktionella - balkong, det ni.
F'låt.
Jag återkommer inom en väldigt snar framtid (typ imorgon när jag är ledig) med bilder från både Barcelona och min vecka i Danmark.
Ja, jag suger på uppdatering för tillfället. Jag har inte kommit ur semester mode än.
Förlåt för det.
