.:: emmah finns bara i fantasin ::.

Min pappa heter Kenneth och är världens bästa pappa.
Han har skämt bort mej sen jag var liten. Jag fick precis allt jag pekade på och jag satt som ett plåster på honom när han väl var hemma. 
När jag var 6 eller 7 bilade han och jag till Danmark. Bara vi två. Vi gick på tivoli och bodde på motell och åkte bil. (Jag älskade att åka bil!)

Jag är uppväxt i restaurangkök. När jag var liten hade han en restaurang på Grev turegatan som var hipp på 80-talet. Vi fick springa runt i köket och hälsa på alla och smaka på goda grejer. Jag och syrran fick ha kalas för kompisarna där. Då åt vi specialgjorda minipizzor och glass i cocosnötsskal. (Det var nytt på den tiden.) Det var succé!
När jag var 18 år började jag jobba på hans nyöppnade restaurang - hans bebis - Söders Gryta. Det var jättekul att jobba med pappa, vi skrattade mycket och jag lärde mej massor. Man kanske kan tro att chefens dotter skulle bli särbehandlad bland personalen och ja, det kostade mej dyrt kan jag säga! Jag och syrran fick istället ta all skit för att ingen skulle tycka att han klemade bort oss.

Idag går min pappa vid namnet Fantomen och har funnit cyklingen. Han cyklar överallt, som en annan Forrest Gump. Jag har sagt att jag ska tävla mot pappa i nån av loppen han kör, men jag undrar när jag är redo för 12 mils cykling. One fine day, vänta ni bara...

X