Mätt på rosa.
Igår var dagen D, dagen vi har väntat på sen vi började spåna lite i höstas om hur vi skulle fira våra födelsedagar; Annas och mitt rosa födelsedagsfirande.
Ända sedan vi spikade detta event är det som att planerna har spolats ned i avloppet en efter en. Som en liten kickoff på det eviga magsåret som har börjat gro under planeringen ställde temat till det lite för oss. Vi ville ha ett ganska brett tema som kan tolkas lite som man vill - med tanke på att firandet hölls på ett offentligt ställe och folk kanske faktiskt vill kunna visa upp sej på stan utan att skämmas ögonen ur sej - så valde vi temat rosa, en färg vi båda älskar.
Det var ju bara den lilla detaljen att affärerna inte säljer rosa kläder längre. Rosa är så himla förra året! Rosa är utplånat och kommer kanske att komma tillbaka om sisådär två veckor när vi inte kommer att vilja veta av rosa längre. För att vi är bittra över att rosa gömde sej när vi behövde denne som bäst. Rosa is dead.
Men trots detta hade alla slagit på sin vassaste kreativitet och kommit på en lösning. En kille frågade jag om varför han inte hade något rosa på sej, då drog han ner byxorna till knäna och flashade sina rosa stringtrosor i spets. (Det var iofs mer läskigt än tacksamt!)
En annan stor grop i vägen var snöovädret som gjorde att många fick superlånga resvägar och det tråkigaste av allt - min Sandra var strandsatt hemma! :( Vi kunde inte ha valt en sämre dag att ha festen på med tanke på vädret.
(Jag var inte jätteflitig med kameran. Jag har inte ens tagit en bild på mina närmaste vänner. EFTERLYSES: bilder från kvällen!)
Men. Men. Men - efter regn kommer solsken. Kvällen blev riktigt lyckad med god mat, massa goda drinkar, massa rosa shots, dans så att svetten lackade, finfina presenter och det absolut viktigaste av allt - alla härliga kompisar som kom och gjorde kvällen till Kvällen. Tack så mycket..! ♥
Och efterfesten ska vi inte prata om. När klockan är sju, solen skiner och alla drägg har somnat i samma säng och man verkligen vill hem och sova för att fötterna värker, sminket har smetats ut över hela ansiktet och man har hört den lastgamla dängan "Girls talk" 1000 gånger för mycket kan man bara göra en sak: skratta och sjunga låten en gång till.
Hade ju så gärna velat vara med!! En liten (extremt liten) tröst är att även om jag hade tackat ja, så hade jag ju inte tagit mig dit eftersom alla tåg var inställda... Och då hade jag (och du?) bara blivit besviken.
Superkul att höra att det blev så lyckat iallafall! Hade tänkt klämma in mig i mina rosa planerade kläder och skicka ett MMS, men jag GLÖMDE bort det! För jag har rosa i garderoben, yes I do! Gillar åxå rosa :-).
Hahahahaha, men jag dööör!!!! Filmen är ju klockren, jag kommer drömma mardrömmar om den där jäkla låten :) Så sjukt härligt när du skrattar också, vi lät ju som kärringar som har rökt och druckit alldeles för länge... Det blir ju inte bättre med massa härligt katthår i lungorna heller ;)
Helt rätt, jag hade blivit jätteledsen om jag var inställd på att du skulle komma och sedan inte kan!! Det var tur i oturen får man väl säga. Synd att du inte fick iväg MMS:et, det hade varit guldkant på tillvaron ;)
Nej, tjockare i halsen får man leta efter! Det är verkligen a-lagarvarning på skrattet, herregud...
