.:: emmah finns bara i fantasin ::.

HÄR hade jag hellre haft bilder på tjejerna från gårdagen, men jag är inte säker på att ni skulle godkänna dem... ;)

Gårdagens kväll spenderades hemma hos M med trevligt sällskap, Let's Dance och vin. Vi var 6 tjejer och det skulle bara vara en lugn hemmakväll, men när en i sällskapet börjar spy efter midnatt undrar jag vad som gick snett? ;)

På tunnelbanan hem (ingen taxi här inte, jag har blivit så duktig - till min mammas stora besvikelse) träffar man ofta på riktiga original. På gott och ont.
Igår stoppade en man/gubbe mej och A och pratade osammanhängande och knaggligt på engelska. Vi svarade så gott vi kunde, prickade säkert rätt varannan gång. Sen säger han plötsligt "Can I say hello again??" Vi stod som två frågetecken med vidöppna munnar och fattade absolut ingenting. Kuggfråga? Fel svar kan ju innebära en kula i huvudet.
Så vi la benen på ryggen och sprang därifrån. 

Nästa tunnelbaneraggare haffade mej när jag senare satt själv på tåget. Även han pratade engelska. Han hade letat efter en efterfest. Och nu när han och jag började prata kanske jag kunde ha en? Inte? Nehe, men du kanske vill åka till Nigeria nångång? Och vi kan väl höras? - Här är det ingen idé att säga nej, så jag tog hans. Jag låtsasknapprade lite på mobilen och frågade efter hans namn. - Obehay. Oh, behave! sa jag, men det tyckte han inte var det minsta roligt.



Idag har min eftermiddag i mina ögon varit helt perfekt för en dag när man är seg, skakig och bara vill mysa. Det var The Hills-maraton i flera timmar på MTV. Det, mina vänner, är lycka i en liten ask!