Face off, face on.



I söndags låg vi och slökollade på Braveheart. I den filmen är ju Mel Gibson världens kanske manligaste man. Det gör liksom inget att han är smutsigare än 10 uteliggare tillsammans, har rastaflätor by nature och bär ett trasigt tygstycke som s.k. "klädesplagg" - han toppar alla världens-snyggaste-man-listor. I alla fall i min värld.

När filmen var slut skickade P en bild på William Wallace med tillhörande Braveheartcitat till sin gamla kompis 
- som i sin tur kontrade med en bild på sig själv med texten "sjukt lik, eller hur?"
Sanningen var den att det inte var helt olikt. Sanningen är även den att jag och P alltid måste smälla högst. Utmaningen var med andra ord antagen.

Med bara en blick sinsemellan (ni vet den där blicken som ofta utbyts i filmens värld, där den ena parten oftast nickar till den andra och säger "GO!") visste vi vad vi behövde göra. Jag sprang för att hämta min sminkväska och P satte sig tillrätta i en stol i köket. Skrattandes och med en genis galna glimt i ögat skissade jag upp William Wallaces nylle över P:s. Hans slätrakade och släta (!) ansikte man-ifierades med en skön tredagarsskäggstubb, rynkor, smuts och sår. Det är jättemanligt med sår.

Reaktionen vi fick av kompisen efter att ha skickat bild på konstverket var precis det vi ville ha. "Ni är galna!" typ. Yes.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0